painted Christ in the house of Martha and Mary in 16th/17th century   Related Paintings of Follower of Jacopo da Ponte :. | The Good Samaritan | The Adoration of the Magi | The Road to Calvary | Thamar wird zum Scheiterhaufen gefuhrt | The Adoration of the Magi |
Related Artists:
gerard terborch
Gerard ter Borch (or Terburg) (December 1617 ?C 8 December 1681) was a Dutch genre painter, who lived in the Dutch Golden Age. Gerard ter Borch was born in December 1617 in Zwolle in the province of Overijssel in the Dutch Republic. He received an excellent education from his father, also an artist, and developed his talent very early. The inscription on a study of a head proves that Ter Borch was at Amsterdam in 1632, where he studied possibly under Willem Cornelisz Duyster or Pieter Codde. Duyster's influence can be traced in a picture bearing the date 1638, in the lonides Bequest (Victoria and Albert Museum). In 1634 he studied under Pieter de Molijn in Haarlem. A record of this Haarlem period is the Consultation (1635) at the Berlin Gallery. In 1635 he was in London, and subsequently he travelled in Germany, France, Spain and Italy. It is certain that he was in Rome in 1641, when he painted the small portraits on copper of Jan Six and A Young Lady (Six Collection, Amsterdam). In 1648 he was at M??nster during the meeting of the congress which ratified the treaty of peace between the Spaniards and the Dutch, and executed his celebrated little picture, painted upon copper, of the assembled plenipotentiaries--a work which, along with the a portrait of a Man Standing, now represents the master in the national collection in London. The picture was bought by the marquess of Hertford at the Demidoff sale for 1280, and presented to the National Gallery by Sir Richard Wallace, at the suggestion of his secretary, Sir John Murray Scott. At this time Ter Borch was invited to visit Madrid, where he received employment and the honour of knighthood from Philip IV, but, in consequence of an intrigue, it is said, he was obliged to return to the Netherlands. He seems to have resided for a time in Haarlem; but he finally settled in Deventer, where he became a member of the town council, as which he appears in the portrait now in the gallery of the Hague. He died at Deventer in 1681. Ter Borch is excellent as a portrait painter, but still greater as a painter of genre subjects. He depicts with admirable truth the life of the wealthy and cultured classes of his time, and his work is free from any touch of the grossness which finds so large a place in Dutch art.[not specific enough to verify] His figures are well drawn and expressive in attitude; his colouring is clear and rich, but his best skill lies in his unequalled rendering of texture in draperies, which is seen to advantage in such pictures as The Letter and in The Gallant Conversation engraved by Wille ?C which exists in various repetitions at Berlin and Amsterdam, and in the Bridgewater Gallery. Ter Borch's works are comparatively rare; only about eighty have been catalogued. Six of these are at the Hermitage, six at the Berlin Museum, five at the Louvre; four at the Dresden Museum, and two at the Wallace Collection. The artist's painting The Suitor's Visit, c. 1658, oil on canvas, 80 x 75 cm (31½ ?? 29 9/16 in.) in the Andrew W. Mellon Collection, was used on the cover of Marilyn Stokstad's second edition of Art History
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
John Whetten Ehninger
American Painter, 1827-1889,American painter and illustrator. After graduating from Columbia College, New York, in 1847, he immediately departed for Europe to pursue artistic training. He visited Italy and France, but staying in Germany, specifically D?sseldorf, was his main objective. There he studied with Karl Friedrich Lessing, Carl Ferdinand Sohn and fellow American Emanuel Leutze, and in Paris he was instructed by Thomas Couture. During the early 1850s he travelled between America and Europe but finally settled in New York in 1853 until his move to Saratoga Springs after marrying in 1877. Ehninger exhibited regularly at the National Academy of Design, New York, where he was elected a full member in 1860.